Ridläger :)
Igår kom jag hem från ridlägret på Åland.. Det var ett helt superunderbart läger, men det var nog ändå otroligt skönt att komma hem.
Jag vet bara inte hur jag skall överleva utan att ha hästar runt mig dygnet runt ^^,
Här är några bilder på Fröken, hästen som jag red på lägret. Hon var helt ljuvlig, och en riktig kelgris, väldigt trög att rida, men hon var så underbar annars så det gjorde inte så mycket..
Jag vet bara inte hur jag skall överleva utan att ha hästar runt mig dygnet runt ^^,
Här är några bilder på Fröken, hästen som jag red på lägret. Hon var helt ljuvlig, och en riktig kelgris, väldigt trög att rida, men hon var så underbar annars så det gjorde inte så mycket..
Att övervinna sin rädsla...
Jag har hört nångång att "Mod är att övervinna sin rädsla"... I så fall har jag varit modig den här veckan =) För ungefär ett halvår sedan när jag skulle rykta en av de snälla söta ponnyerna i stallet fick mittiallt ponnyn fnatt... Den exploderade och försökte sparka mig flera gånger. Efter det har jag varit livrädd för att sköta hästar som sparkar. Speciellt att kratsa bakhovarna på dem har varit totalt omöjligt.
På onsdagen när jag var i stallet skulle jag rida Asta (Den lilla söta ponnyn som gjorde att jag blev rädd). Jag stod i boxen och började kratsa hovarna. När jag skulle ta den första bakhoven blev det tvärstopp (som vanligt de senaste månaderna), min mamma kom och frågade om hon skulle göra det, och då bestämde jag mig mittiallt för att jag SKA KLARA DET!!! Jag stod i nästan tio minuter där och pratade med Asta, och jag grät för att jag var så rädd....Men tillslut tog jag mod till mig och gick snabbt och lyfte upp ena bakhoven, kratsade den och släppte ner den igen... utan att något hände... JAG KLARADE DET =) =) Och lilla söta Asta stod där och förstod ingenting ^^,
På onsdagen när jag var i stallet skulle jag rida Asta (Den lilla söta ponnyn som gjorde att jag blev rädd). Jag stod i boxen och började kratsa hovarna. När jag skulle ta den första bakhoven blev det tvärstopp (som vanligt de senaste månaderna), min mamma kom och frågade om hon skulle göra det, och då bestämde jag mig mittiallt för att jag SKA KLARA DET!!! Jag stod i nästan tio minuter där och pratade med Asta, och jag grät för att jag var så rädd....Men tillslut tog jag mod till mig och gick snabbt och lyfte upp ena bakhoven, kratsade den och släppte ner den igen... utan att något hände... JAG KLARADE DET =) =) Och lilla söta Asta stod där och förstod ingenting ^^,
Tack Asta!!! =) <3
Fina <3
Här kommer några bilder på en av mina bästa vänner :) Min älskade Fina..
Fina har förstått vad en hunds liv går ut på... Att njuta, och att vara människans bästa vän.
Fina älskar att simma...
..gnaga sönder sina leksaker...
Fina har förstått vad en hunds liv går ut på... Att njuta, och att vara människans bästa vän.
Fina älskar att simma...
..gnaga sönder sina leksaker...
..knycka mina handskar..
...
...Hjälpa att bära...
..Gräva..
..Busa med brorssorna (fast det kan vara tröttsamt ibland)..
..Titta på kurre..
..Jaga pulkkor..
..Vara i stallet, fast man blir helt slut av det...
...och helt enkelt njuta av livet tillsammans med sin familj!
Visst låter det som ett underbart hundliv? ;)
